Forskare ska analysera konsekvenser av införandet av UTP-direktivet

Sedan november 2021 finns en svensk lag om förbud mot otillbörliga handelsmetoder, LOH. Lagen är baserad på EU:s direktiv för frågor om otillbörliga handelsmetoder i livsmedelsbranschen, det så kallade UTP-direktivet.

EU-länderna har implementerat direktivet på nationell nivå på olika sätt, vilket kan skapa otydlighet för aktörer som verkar på flera marknader. Ulf Johansson, professor vid Lunds universitet, har därför fått i uppdrag att analysera konsekvenserna av den regulatoriska fragmentisering som uppstått till följd av UTP-direktivet.

– Tillämpningen av direktivet är olika i olika EU-länder. För leverantörer som verkar på olika marknader inom EU kan det innebära att de måste anpassa sig till olika lagstiftningar, vilket kan skapa ökade kostnader för administration. De ökade kostnaderna kan sedan skapa svårigheter för företagen att konkurrera på andra marknader än den de utgår ifrån. Det i sin tur kan drabba konsumenten genom eventuellt ökade kostnader. I uppföljningarna som EU gjort kring direktivet ingår inte just fragmenteringen och dess eventuella kostnader, säger Ulf Johansson.

UTP-direktivet anger en miniminivå för medlemsländerna, med möjlighet att göra tillägg till den nationella lagstiftningen. Sverige har valt att göra tillägg som gör att alla leverantörer oavsett storlek inkluderas i de som får skydd av lagen och det görs ingen skillnad på färskvaror och icke-färskvaror.

– Som princip vill man att EU har en lagstiftning inom olika områden som slår likadant över hela unionen. Man säger ju ett EU, en marknad. Det ska inte vara någon skillnad i vilka regler man behöver följa om man verkar som leverantör i Sverige eller i Polen. Samtidigt vill man ge medlemsländerna möjlighet att anpassa lagstiftningen till sitt lands förutsättningar och politik. Alla anpassningar innebär ju delvis handelshinder i sig, delvis att potentiella kostnader för företag uppstår för att anpassa sig till förutsättningar som inte finns på andra marknader, säger Ulf Johansson.

Fokus i studien är att undersöka dagligvarusystemet, där intervjuer med aktörer i den svenska dagligvaruhandeln, deras direkta leverantörer och råvaruleverantörer kommer genomföras. På så sätt intervjuas tre led i livsmedelskedjan: köpare, livsmedelstillverkare och primärproducenter. Ulf berättar att en utmaning inför arbetet med studien är att få underlag från en stor mängd företag.

– I dagsläget är det lite svårt att överblicka hur många företag det är. Det är inte aktuellt att göra en totalundersökning, utan jag kommer att göra urval och stickprov och genomföra kvalitativa intervjuer. En utmaning är också att försöka kvantifiera kostnaderna. Ett företag kan kanske säga att man måste ändra x och y för att vara på den svenska marknaden, men de är i sig poster som är svåra att kvantifiera. Det kan till exempel gälla administrativa kostnader, hur man särskiljer det som avser Sverige från andra administrativa kostnader som det innebär att sälja på andra marknader.

Arbetet med uppdraget startar under sommaren. Slutrapportering till Konkurrensverket sker under våren 2027.