Alternativa distributionsformer på livsmedelsmarknaden

Den svenska dagligvaruhandeln kännetecknas av en hög koncentrationsnivå. Fem aktörer – ICA Sverige AB, Coop Sverige AB, Axfood AB, Lidl KB och City Gross AB – har tillsammans en marknadsandel som uppgår till ungefär 98 procent, varav ICAs andel utgör cirka 50 procent. Denna dominans av ett fåtal aktörer inom dagligvaruhandeln blir väldigt tydligt när man befinner sig utanför storstadsområden. I flera kommuner finns exempelvis bara två av de fem största dagligvaruaktörerna etablerade.

Denna rapport har haft till syfte att beskriva andra alternativ till de traditionella etablerade aktörerna och undersöka vilka fördelar och nackdelar de har. Rapporten har fokuserat på alternativa distributionskanaler (ADK) som kan beskrivas som ett nätverk av producenter, konsumenter och andra aktörer som utgör alternativ till de traditionella distributionskanalerna (TDK) för livsmedel. ADK innebär ett mer direkt och skräddarsytt sätt att få maten från jord till bord, vilken skiljer från TDK. Rapporten har initialt definierat och beskrivit begreppet ADK, tittat på olika aktörer och vilka former dessa distributionskanaler tar sig på den svenska livsmedelsmarknaden. Fokus har även varit att undersöka hur dessa aktörer konkurrerar både utifrån ett producent- och konsumentperspektiv.

Förutom att producenter och konsumenter kan hitta nya vägar att nå varandra så är det även viktigt ur ett samhälleligt försörjnings- och beredskapsperspektiv att öka kunskapen om vilka alternativ som finns till den traditionella livsmedelsförsörjningen. Dagens globala och sammankopplade livsmedelssystem är sårbara för extern påverkan, vilket på senare tid har blivit tydligt via Covid-19 pandemin och Ukraina-kriget. För att uppnå den resiliens och självförsörjningsgrad som flera regioner eftersträvar, kan ett komplement till de traditionella distributionskanalerna för livsmedel vara just alternativa former av livsmedelsdistribution.

Inom ramen för denna rapport har det genomförts en genomgång av tillgänglig litteratur inom området samt en studie med intervjuer och enkäter som datainsamlingsverktyg. Den valda geografiska kontexten för fallstudien är Småland och Jönköpings län i Sverige. Genom litteraturstudien framkom det bland annat att den historiska utvecklingen i Sverige har bidragit till att öka andelen och utbudet av ekologiska produkter, koppling till hållbarhet och tekniska innovation inom ADK. Litteraturstudien gav även en bra grund för att utveckla och definiera begrepp relaterade till ADK:er och utveckla en ny typologi för att beskriva dessa ADK:er. Den framtagna typologin av ADK:er är baserat på vilken typ av aktör som är involverade samt hur interaktionen med de centrala aktörerna och konsumenterna sker. Typologin användes sedan för att analysera den data som samlades in.

ADK:er har fördelar över TDK när det gäller att erbjuda lokala varor och tillhandahålla god kvalitet på maten (färskhet). Dessutom bidrar ADK:er till ökade interaktionen mellan livsmedelsproducenten och konsumenter, bättre kontakt med naturen, och att sälja/köpa den historia som följer med produkten. Dock sker majoriteten av konsumenternas köp fortfarande via TDK på grund av kostnad, utbud och bekvämlighet.

De största utmaningarna för ADK:er har under perioden 2018–2023 varit logistik (infrastruktur), energipriser, brist på marknadsföringskanaler och (extrem)väder. Yttre omständligheter som pandemin har påverkat ADK:erna, både positivt och negativt. Konjunkturläget med inflation, i följd av bland annat pandemin och kriget i Ukraina, hade inte gett någon observerbar och betydande påverkan på ADK:erna när rapporten genomfördes. Detta behöver därför undersökas ytterligare och under en längre period, då andra studier, såsom ”Matkronan” visat på en stor påverkan på livsmedelsproducenternas inkomster.

Denna rapport har specifikt undersökt förmågan hos ADK:er att kunna konkurrera med TDK:er för livsmedelsförsörjning i Jönköpingsregionen. Resultaten visar att ADK:er inte konkurrerar på ett avgörande sätt med de etablerade dagligvarukedjorna utan ska mer ses som ett nischat produkt- och försäljningsalternativ för både producenter och konsumenter. Denna rapport ger inte tillräckliga underlag för att kunna dra konkreta slutsatser kring hur förekomsten av ADK påverkar svenska konsumenter men även Sverige på ett mer generellt sätt (exempelvis tillgänglighet till livsmedel). De positiva effekterna är bland annat ökat utbud och efterfrågan på lokala produkter och hemleveranser.