Prisbildningen på elnätsmarknaden

Konkurrensverket har efter klagomål från allmänheten och genom omvärldsbevakning uppmärksammats på de omfattande prishöjningarna av elnätsavgifterna de senaste åren. Mot denna bakgrund inledde Konkurrensverket i mars 2026 en granskning för att analysera utvecklingen på elnätsmarknaden utifrån ett konkurrensperspektiv. Granskningen avser lokal- och regionnät och den tillsynsperiod elnätsmarknaden befinner sig i just nu, som omfattar 2024–2027.

Under våren har Konkurrensverket haft möten med branschorganisationerna Energiföretagen Sverige och Skogsindustrierna. Konkurrensverket har även haft möten med de tre största elnätsföretagen Ellevio AB (Ellevio), E.ON Energidistribution AB (Eon) och Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall), vilka tillsammans står för mer än 90 procent av intäktsramarna för regionnäten och mer än 50 procent av intäktsramarna för lokalnäten. Vidare har Konkurrensverket träffat ett mindre kommunalt bolag. Konkurrensverket har också analyserat olika öppna data.

Nedan redogörs för Konkurrensverkets resultat och slutsatser från den hittillsvarande granskningen.

Elnätsverksamhet utgör så kallade naturliga monopol och är därför föremål för särskild reglering. Regleringen sker genom intäktsramar som fastställs i förväg av Energimarknadsinspektionen (Ei) och anger den högsta tillåtna summan av intäkter som elnätsföretag får ha från elnätsverksamheten under en tillsynsperiod. Elnätsföretagen har betydande frihet att bestämma sina nätavgifter, förutsatt att intäkterna inte överstiger den fastställda intäktsramen.

Syftet med regleringen av elnätsföretagens intäktsramar är att säkerställa skäliga priser för kunderna, en långsiktigt säker elförsörjning och stabila förutsättningar för nätföretagens verksamhet. Intäktsramarna ska ge företagen möjlighet att täcka skäliga kostnader och erhålla en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att driva och utveckla elnäten.

Vid fastställande av intäktsramarna utgår beräkningen bl.a. från en värdering av elnätsföretagens anläggningar. Vid värderingen enligt den nuvarande metoden värderas befintliga anläggningar med utgångspunkt i vad det skulle kosta att anskaffa motsvarande anläggning i dag (ett så kallat nuanskaffningsvärde), i stället för den faktiska kostnad elnätsföretagen haft för anläggningen.

Under flera år har nuanskaffningsvärdet gått upp kraftigt i förhållande till den allmänna inflationen. Det innebär att de faktiska kapitalkostnaderna, alltså kostnaderna elnätsföretagen har för anläggningar, riskerar att vara lägre än de kapitalkostnader företagen tillgodoräknas i intäktsramen. Utifrån denna utveckling finns det skäl att anta att intäktsramarna kan ha ökat mer än elnätsföretagens faktiska kostnader.

Inför den innevarande tillsynsperioden 2024–2027 ökade de totala intäktsramarna för lokal- och regionnäten med mer än 100 miljarder kronor, från 168 miljarder till 270 miljarder kronor. Ei har tidigare uttalat att den nuvarande regleringen överkompenserar elnätsföretagen och myndigheten ser över metoden för att beräkna intäktsramar inför kommande tillsynsperiod. En sådan förändring är välkommen, men påverkar i sig inte elnätsföretagens avgiftsuttag inom beslutade intäktsramar i den innevarande tillsynsperioden.

Nätavgifterna har under flera år stigit betydligt mer än det allmänna inflationsmåttet, KPI. Ei har i en nyligen publicerad rapport visat att elnätsföretagen har en stark finansiell ställning. Av rapporten framgår också att det sker flöden och värdeöverföringar från elnätsföretagen till andra företag inom samma koncern. Bland annat framgår att under 2020–2024 lämnade cirka 80 elnätsföretag, vilket motsvarar knappt hälften av det totala antalet elnätsföretag i Sverige, sammanlagt koncernbidrag om cirka 20 miljarder kronor. Vissa elnätsföretag har också interna lånekostnader som uppgår till betydande belopp.

Vid de möten Konkurrensverket haft med elnätsföretagen har vissa av de vinstdrivande företagen gett uttryck för att deras prissättning i huvudsak utgår från det tak som intäktsramen tillåter.

Mot denna bakgrund konstaterar Konkurrensverket att det finns en risk för att elnätsföretag under innevarande tillsynsperiod tar ut, eller kan komma att ta ut, avgifter som inte är skäliga och motiverade av faktiska kostnader. Även om intäktsramsregleringen kan ge elnätsföretagen ett sådant utrymme i sin prissättning, kan det samtidigt vara problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.

Konkurrensverkets resultat så här långt ger därför skäl att i den fortsatta granskningen närmare undersöka vilka priser elnätsföretagen faktiskt valt att tillämpa hittills under den innevarande tillsynsperioden och hur de relaterar till deras faktiska kostnader. Då företagen så här långt inte har aviserat prissättningen för 2027 är även en fokusfråga framöver hur elnätsföretagen kommer att prissätta under tillsynsperiodens fjärde och sista år.