Frågor och svar om lagen om offentlig säljverksamhet
Här har vi samlat frågor och svar om den föreslagna lagen om offentlig säljverksamhet (LOS). Svaren utgår från Konkurrensverkets tolkning av lagförslaget. Observera att lagen ännu inte är beslutad och därför inte har trätt i kraft.
Reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS) som infördes i konkurrenslagen 2010 har inte haft den effekt som lagstiftaren tänkt sig. Mot denna bakgrund har en statlig utredning sett över reglerna och föreslagit att lagen om offentlig säljverksamhet (LOS) behövs. Den 17 mars 2026 överlämnade regeringen en lagproposition till riksdagen som planerar att besluta om förslaget före sommaren. LOS är förenklat en ny vassare lagstiftning som medför större möjligheter att ingripa mot offentlig säljverksamhet som på ett otillbörligt sätt påverkar möjligheterna för privata aktörer att bedriva verksamhet på marknaden.
Så här skiljer sig LOS från KOS
- Det införs ett förbud mot offentlig säljverksamhet som på ett otillbörligt sätt påverkar privata aktörers möjligheter att verka på marknaden.
- Även statliga aktörers säljverksamhet kan omfattas av förbudet.
- Offentliga aktörer ska regelbundet utvärdera sin säljverksamhet.
- Offentliga aktörer ska särredovisa sin säljverksamhet.
- Konkurrensverket får besluta om sanktionsavgift, förelägga en aktör att upphöra med en överträdelse (även tillfälligt) och godta åtaganden.
- Konkurrensverkets beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
- Den subsidiära talerätten tas bort. Det är därmed inte längre möjligt för enskilda att själva väcka talan om förbud i domstol.
- Möjlighet till sekretess för uppgiftslämnare.
Med säljverksamhet menas verksamhet där varor, tjänster eller andra nyttigheter erbjuds på en marknad, alltså sådant som någon normalt betalar för att få.
Verksamheten ska vara av ekonomisk natur, det vill säga verksamhet som omfattas av det konkurrensrättsliga företagsbegreppet i 1 kapitlet 5 § konkurrenslagen (2008:579). Verksamheten behöver däremot inte drivas i syfte att gå med vinst för att omfattas.
För att räknas som säljverksamhet ska verksamheten rikta sig till en marknad. Intern försäljning inom den egna organisationen omfattas därför inte. Inte heller en verksamhets myndighetsutövning räknas som säljverksamhet.
Det föreslagna förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet innehåller inte någon uttömmande lista på vilka förfaranden eller säljverksamheter som är förbjudna. Däremot finns flera exempel på beteenden och typer av säljverksamhet som kan ge vägledning om vad som kan anses påverka privata aktörer på ett otillbörligt sätt. Exempel på sådana förfaranden är:
- Underprissättning i form av att varor och tjänster säljs till ett pris som inte täcker kostnaderna för dem,
- vägran att ge tillträde till infrastruktur,
- diskriminering i form av att behandla företag olika utan saklig grund, t.ex. genom att en offentlig aktör gynnar sin egen verksamhet eller
- andra selektiva förfaranden.
De förfaranden som anges ovan kan påverka privata företag på ett otillbörligt sätt eftersom de privata företagen i dessa fall inte kan sägas konkurrera på lika villkor som de offentliga.
Exempel på när en säljverksamhet i sig kan ha en otillbörlig påverkan är:
- Om det är fråga om subventionering av säljverksamheten med allmänna medel eller att det ställs låga eller inga avkastningskrav som möjliggör för den offentliga aktören att fortsätta driva en ineffektiv verksamhet.
- När myndighetsutövning och säljverksamhet sammanblandas. Det kan till exempel handla om att en offentlig aktör säljer tjänster på en marknad där den samtidigt har myndighetsutövande uppgifter.
- Att en offentlig aktör utnyttjar information i sin säljverksamhet som denne fått i sin egenskap av myndighet.
Enligt lagförslaget är en säljverksamhet eller ett förfarande under vissa förhållanden undantagna från förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. Det kan till exempel vara tillåtet om säljverksamheten eller förfarandet är förenligt med beslut från riksdagen eller regeringen, eller annars är försvarbart från allmän synpunkt. Det är den offentliga aktören som har bevisbördan för att en säljverksamhet eller ett förfarande ska undantas från förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet.
Eftersom lagen kan komma att träda i kraft den 1 augusti 2026 kan det redan nu vara bra att offentliga aktörer ser över och utvärderar sin säljverksamhet.
Kravet på återkommande utvärdering innebär att offentliga aktörer behöver följa upp och undersöka hur den säljverksamhet som bedrivs förhåller sig till förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. Detta kan i sig ha en förebyggande effekt eftersom den offentliga aktören på egen hand ges möjlighet att upptäcka och åtgärda förfaranden eller verksamheter som kan träffas av förbudet. För privata företag ger kravet på utvärdering också större möjlighet till insyn i den offentliga säljverksamheten. Konkurrensverket ser alltid positivt på att offentliga aktörer utvärderar sina säljverksamheter.
Den offentliga aktören ska enligt förslaget göra en genomlysning av sina respektive säljverksamheter avseende vilken verksamhet som bedrivs på marknaden och hur den bedrivs i relation till privata företag. I det ligger exempelvis att ta ställning till om det finns några direkta eller indirekta subventioner och i vilken utsträckning säljverksamheten sammanblandas med myndighetsutövning.
Konkurrensverket anser att en offentlig aktör oaktat det nya lagförslaget bör ta fram och tillämpa en konkurrensneutralitetspolicy. Eftersom verksamheter och marknadsförhållanden förändras över tid bör policyn ange att det i säljverksamheten ska finnas rutiner och kompetens för att löpande analysera de långsiktiga konkurrenseffekterna. Analyserna bör omfatta pågående, expanderade och nystartade verksamheter. Det bör också finnas rutiner för att bedöma att verksamheterna bedrivs på ett kompetensenligt sätt samt för att omhänderta klagomål från privata aktörer.
En statlig myndighet, en kommun eller en region som bedriver offentlig säljverksamhet i annan form än ett offentligt företag är skyldig att årligen upprätta en särskild redovisning över säljverksamheten. Att säljverksamheten drivs i annan form än ett offentligt företag innebär att verksamheten drivs inom ramen för myndighetens förvaltning.
För det fall en statlig myndighet, en region eller en kommun driver flera säljverksamheter ska en särskild redovisning upprättas för varje enskild verksamhet.
Kravet att upprätta en särskild redovisning gäller inte för en säljverksamhet som är av tillfällig natur eller av mindre omfattning.
För det fall det i annan lag eller författning finns avvikande bestämmelser om särskild redovisning så ska de bestämmelserna tillämpas istället.
Lagen planeras i huvudsak att träda i kraft den 1 augusti i år. De bestämmelser som föreslås avseende utvärdering respektive särskild redovisning av säljverksamheter planeras att träda i kraft något senare, den 1 januari 2027.