2. Tala med dagligvaruaktörerna och kommuninvånarna
Dialogen med dagligvaruaktörerna och kommuninvånarna bör inledas tidigt, vara proaktiv och kontinuerlig. Dialogen kan med fördel inledas när en handelspolicy ska skapas eller revideras. En nära dialog med dagligvaruaktörer och kommuninvånare är en förutsättning för att kommunen ska kunna planera rätt ytor i rätt lägen för att dagligvaruaktörer ska anse det attraktivt att investera i en butik.
Dialogen är också ett tillfälle för kommunen att beskriva sin vision om morgondagens handel och klargöra vilka förutsättningar kommunen har att arbeta utifrån, i termer av regelverk etc. Ytterligare ett syfte är att inhämta kunskap om kommuninvånarnas behov och önskemål avseende dagligvaruhandeln och dess utveckling. Sammantaget ska dialogerna utmynna i en ömsesidig förståelse för dagligvaruaktörernas respektive kommunens mål och förutsättningar för etablering av dagligvarubutiker, och i ett klarläggande av hur dessa kan jämkas samman, och i vilken utsträckning medborgarnas vanor och önskemål kan vägas in. Kontinuerliga dialoger är viktiga för att kunna följa behovet av nya etableringar.
Dialog med dagligvaruaktörerna
Betydelsen av en tidigt etablerad och väl fungerande dialog mellan aktörer och kommuner betonas av samtliga parter för att etablering av dagligvarubutiker ska underlättas och konkurrens inom dagligvaruhandeln ska kunna utvecklas i kommunerna. Om kommunerna skapar effektiva kanaler för dialog, och involverar dagligvaruaktörerna tidigt i planprocesserna, kan planeringsunderlag och styrdokument utformas på ett sätt som ger bättre förutsättningar för nyetableringar och förenklar etableringsprocessen, vilket på sikt stärker konkurrensen inom dagligvaruhandeln.
Dialogen mellan kommunen och dagligvaruaktörerna måste vara inriktad på att de ska få en ökad förståelse för varandras mål och förutsättningar. Ju bättre kommunerna kan förklara sina utmaningar med att göra avvägningar mellan olika intressen och hänsyn, desto bättre förslag och inspel kan de få från dagligvaruaktörerna. På så sätt kan det skapas möjligheter för en planering som leder till att butiksetableringar sker där de fungerar bra såväl för kommunen som för dagligvaruaktörerna, och framför allt för konsumenterna. Konkurrensverket kan i dag konstatera att förståelsen för varandras förutsättningar fortfarande är begränsad och att det finns behov av att utveckla denna.
Här presenterar vi en lista på frågor som är viktiga att diskutera. Listan gör inte anspråk på att täcka alla frågor som bör avhandlas. Centralt är att kommunen och dagligvaruaktörerna lyfter alla aspekter som de själva anser har betydelse vid butiksetablering.
- Vilka butiksytor, vilket kundunderlag och vilka förutsättningar för logistik m.m. behöver dagligvaruaktörerna för att kunna driva ekonomiskt bärkraftiga butiker?
- Vilka avvägningar mellan olika intressen har kommunerna att göra enligt olika regelverk, till exempel PBL och miljöbalken, i den fysiska planeringen?
- I vilken utsträckning kan dagligvaruaktörerna utveckla sina butikskoncept för att anpassa sig till kommunens mål avseende bland annat miljö och trafikflöden? Finns det till exempel möjligheter att begränsa antalet varutransporter per dag eller vecka?
- I vilken utsträckning kan kommunen vara flexibel avseende exempelvis utrymmen för parkeringsplatser i anslutning till butikerna?
Om konkurrensen ska kunna förbättras krävs det ofta att kommunen bjuder in samtliga dagligvaruaktörer till möten med tjänstemän och politiker, inte minst de aktörer som inte redan har butiker i kommunen. På så sätt förbättras chanserna att det så småningom skapas ytterligare valmöjligheter för konsumenterna i form av nya butiker drivna av aktörer som utmanar de befintliga butikerna. En viktig del i detta arbete är också att kommunen visar de lägen som den anser vara intressanta och möjliga för butiksetablering, och att dagligvaruaktörerna redogör för hur de förhåller sig till dessa.
Det är viktigt att kommunen har en funktion eller organisation som underlättar för dagligvaruaktörer och enskilda handlare att komma i kontakt med kommunen. De allra flesta kommuner har näringslivskontor eller liknande funktioner. Utifrån vad dagligvaruhandeln upplever tycks det likväl finnas utvecklingspotential i detta avseende. Det centrala för de kontaktytor som ska finnas är att de ska säkerställa att dagligvaruaktörerna lätt kan nå samtliga relevanta funktioner och nämnder som är involverade i planprocessen, och även de politiker som styr utvecklingen av handeln. Via dessa kontaktytor ska dagligvaruaktörerna kunna lämna synpunkter och få svar på frågor, och även erbjudas vägledning genom etableringsprocessen.
Dagligvaruaktörerna menar att de genom sin kunskap och sina egna analyser kan bidra med såväl ett dagligvaruhandelsperspektiv som ett konsumentperspektiv på hur dagligvaruhandeln fungerar, och därmed ge bättre förutsättningar för att kommunernas planarbete ska skapa konsumentnytta. Konkurrensverket kan också konstatera att vissa dagligvaruaktörer har tagit egna initiativ, genom annonser och på sina webbplatser, för att uppmärksamma kommuner på sina behov och önskemål om butikslägen, och för att få en bättre bild av konsumenternas preferenser och efterfrågan på nya butiker. Detta är något som samtliga dagligvaruaktörer kan göra för att underlätta för kommunerna att planera för nya dagligvarubutiker. Det kan också göra det tydligt för privata fastighetsägare att dagligvaruaktörerna söker lägen som de har tillgång till.
Ha en aktiv medborgardialog
Konkurrensverkets tidigare undersökningar visar att konsumenters lojalitet till den butik de vanligtvis handlar i har minskat de senaste åren och att de i högre grad även besöker andra alternativ samt i högre grad söker prisinformation och efterfrågar mer transparens (se t.ex. ”Dagligvaruhandelns etablering i kommunerna”, rapport 2024:4). Det finns dessutom tecken på att rörligheten bland konsumenter har ökat och att en förskjutning pågår där traditionella dagligvarubutiker och kvartersbutiker allt oftare väljs bort till förmån för lågprisbutiker och stormarknader. Den slutsats som kan dras av de undersökningar som Konkurrensverket genomfört eller tagit del av, är att konsumentrörligheten ökar och att konsumenterna blivit mer aktiva i sina val av dagligvarubutik, vilket är positivt ur ett konkurrensperspektiv. Konkurrensverket kan också notera att det finns ett ökat intresse bland kommuninvånare att nya aktörer och butikskoncept ska etableras som ökar invånarnas valmöjligheter och sänker livsmedelspriserna.
För att få ett bra beslutsunderlag för utveckling av dagligvaruhandeln bör kommunerna arbeta aktivt med att ta reda på kommuninvånarnas preferenser och efterfrågan vad gäller dagligvaruhandel. Kommunen bör undersöka var invånarna vill handla, hur långt de kan tänka sig att resa för att handla och vilka transportmedel de behöver eller föredrar för att ta sig till butiken. Detta kan ske genom en förbättrad medborgardialog. Enligt PBL har kommunerna en skyldighet att erbjuda samråd med medborgare om såväl översiktsplan som detaljplan. Kommunen har dock möjlighet att inleda medborgardialoger innan planeringsarbetet har satts i gång eller genom att medborgarna får möjlighet att fokusera på specifika områden inom aktuella planunderlag. Utgångspunkten i en medborgardialog är att invånarna ofta har kunskap och åsikter om den lokala miljön varför det är viktigt att få in detta i kommunens planering generellt. Se till exempel Sveriges kommuner och landstings skrift ”Medborgardialog – från projekt till systematiskt arbetssätt” och Boverkets vägledning ”Medborgardialog – Vägledning från PBL kunskapsbanken” .
Kommunens medborgardialog kan ske på en rad sätt, som stormöten, fokusgrupper, enkäter och spontana möten med enskilda kommuninvånare. Kommunen kan också ha en dialog med kommuninvånarna genom omröstningar på sin webbplats och i sociala medier, där invånarna kan lämna sina åsikter om vilka typer av dagligvarubutiker de tycker saknas i kommunen eller i lokala områden.
