4. Använd möjligheterna som planinstrumentet ger

Planinstrumentet ger ändå kommunen en rad möjligheter att underlätta etablering av dagligvarubutiker. Att bestämmelsen i 2 kap. 3 § PBL om effektiv konkurrens hittills inte haft avsedd effekt på kommunernas planläggningsarbete synes dock enligt Konkurrensverket inte främst bero på nämnda begränsningar, utan på att bestämmelsen upplevts som otydlig av kommunerna, som känt en osäkerhet om vad den innebär i praktiken.

Utöver de övriga råd för att underlätta etablering av dagligvarubutiker som ges i denna vägledning tar Konkurrensverket i detta avsnitt upp några aspekter som direkt relaterar till tillämpningen av PBL.

För att kommunens mål vad gäller dagligvaruhandelns utveckling och främjandet av en effektiv konkurrens ska realiseras bör de genomsyra hela planprocessen. Utöver en handelspolicy som grundar sig på bland annat en konkurrensutredning, bör kommunen således även i övriga strategiska dokument, såsom översiktsplan, fördjupade översiktsplaner och planprogram, tydligt redogöra för sina mål vad gäller etablering av nya butiker och en effektiv konkurrens i dagligvaruhandeln.

Översiktsplanen, fördjupade översiktsplaner och planprogram är kommunens styrinstrument som ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. De utgör tillsammans strategiska underlag där olika sektorsintressen vägs samman för att möjliggöra en effektiv och långsiktigt hållbar utveckling av bostäder, infrastruktur, service och näringsliv. De kan möjliggöra ändamålsenliga lokaliseringar för handel, industri och andra verksamheter och således underlätta etablering av dagligvaruhandel. Översiktsplanen ger också kommunen möjlighet att i god tid peka på lämpliga platser för verksamhetsmark, vilket skapar beredskap och möjliggör företagsetableringar utan onödiga förseningar. Genom att samordna verksamhetsområden med transporter, kollektivtrafik samt energi- och VA-försörjning kan kommunen skapa funktionella och attraktiva lägen för näringslivet, däribland dagligvaruhandeln.

När det gäller områden med befintlig eller planlagd bebyggelse har Konkurrensverket från dagligvaruaktörer mottagit önskemål om förenklingar avseende konvertering av befintliga fastigheter som i nuläget inte är godkända för livsmedelshandel. Detta skulle kunna innebära att lokaler lättare och snabbare blir tillgängliga för dagligvaruaktörer att etablera sig i, och medföra ett mer rationellt nyttjande av ett befintligt fastighetsbestånd.

I dag är det en tämligen lång process hos kommuner att ändra en fastighets användning till ett annat ändamål än vad som anges i detaljplanen, till exempel från industri till handel. En lämplighetsprövning måste göras, och i vissa fall även en ny detaljplan. Konkurrensverkets förslag är att kommuner som har långa väntetider för detaljplaneärenden prioriterar lämplighetsprövningar vid ändring av en fastighets användning till dagligvaruhandel. På så sätt skulle en dagligvaruaktör snabbare få besked om en fastighet som inte inrymmer dagligvaruhandel kan bedömas som lämplig för detta ändamål.

Ett annat sätt att underlätta butiksetablering i ett bebyggt eller planlagt område är att undersöka om det finns outnyttjade byggrätter. Om så är fallet, bör kommunen göra en analys av förutsättningarna för etablering av en ny dagligvarubutik med hjälp av indikatorerna i denna vägledning.

I bebyggda områden finns det ibland möjlighet för befintliga dagligvarubutiker att expandera genom tillbyggnad. Den 1 december 2025 trädde ändringar i PBL i kraft vilka innebär vissa förenklingar vad gäller bygglov (se pressmeddelande från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 1 december 2025). Regeringen har uttalat att syftet med förenklingarna är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma över hur den egna fastigheten ska utvecklas. Vissa av ändringarna rör lokaler. Bland annat kommer en befintlig byggnad utanför detaljplanelagt område eller sammanhållen bebyggelse att få inredas med en eller flera lokaler utan krav på bygglov, förutsatt att den sammanlagda bruttoarean inte är större än 50 kvadratmeter. Dessutom kan bygglovsbefriade komplementbyggnader uppföras till en affärslokal vilket skulle kunna vara ett kundvagnsgarage, ett lager eller ett personalutrymme. Dessa får dock inte sammantaget överskrida en yta om 30 kvadratmeter inom detaljplanerat område eller 50 kvadratmeter utanför detaljplan.

Konkurrensverket är positivt till att ändringar genomförs i syfte att förenkla utbyggnader i befintlig bebyggelse. Dock finns vissa begränsningar i förhållande till yta och omfattning som gör att det kan ifrågasättas hur betydelsefulla förändringarna blir för dagligvaruaktörerna när det gäller att etablera nya butiker.

Dagligvarubutiker utgör en viktig samhällsservice och kommunen måste beakta detta i samband med att nya stadsdelar planeras eller när befintliga områden växer. Genom att tidigt i planeringsprocessen involvera dagligvaruaktörerna kan kommunen få ett bättre beslutsunderlag för att planera vilken total butiksyta i området som bör planeras för detaljhandel, för att tillfredsställa det lokala behovet av dagligvaror.

När kommunen planerar för handel räcker det i allmänhet inte med att planera exakt den yta som man i en prognos kommit fram till behövs. Utvecklingen inom detaljhandeln går ibland fort och det kan vara utmanande att i den kommunala planeringen ”hänga med” eftersom denna planering måste få ta viss tid. Lösningen kan vara att planera lite i överkant, det vill säga att ha en planberedskap så att inte möjligheterna till etablering hämmas. För att konkurrens ska kunna uppstå måste det ju finnas möjlighet för en aktör att, genom tillgång till mark, utmana en redan etablerad butik. En butiksetablering kan komma snabbt men kan också dröja. I avvaktan på att en aktör ska etablera sig, eller om det rentav inte blir någon handel, är det lämpligt att kommunen funderar på vad marken skulle kunna användas till under tiden, så att den inte blir ståendes obebyggd. Relativt få ytor är tänkbara att använda endast för handelsändamål. Att lämplighetspröva marken för flera ändamål och ge den flera tänkbara användningar i detaljplanen är ett alternativ till att markera en yta endast för handel vid detaljplanering. En sådan flexibilitet utgör en viktig del av den allmänna grundtanken i PBL – att planeringen inte ska göras mera styrande än vad som är nödvändigt (jfr. 4 kap. 32 § tredje stycket PBL).

För att en butik ska vara ekonomiskt bärkraftig krävs att dess yta är tillräckligt stor för att rymma ett visst produktsortiment och att den har en utformning som ger en effektiv varuexponering och möjlighet att innehålla nödvändiga servicefunktioner. Planen måste därför tillåta enskilda butiker att vara tillräckligt stora för dessa ändamål. Det är inte tillräckligt att kommunen planerar tillräckligt stor total yta, inklusive behovet av planberedskap, för dagligvarubutiker i ett nytt område eller när förtätning sker i ett redan bebyggt område. För att etablering av nya dagligvarubutiker ska kunna ske måste kommunen också förstå dagligvaruaktörernas förutsättningar för att driva ekonomiskt bärkraftiga butiker. Även i detta avseende är det således av vikt att kommunen kommunicerar med dagligvaruaktörerna för att förstå deras villkor och önskemål. Hur stor yta som är nödvändig beror på om butiken ligger i ett externt läge, ett bostadsnära läge eller ett centralt läge. Det beror också på vilket koncept en butik tillhör (Närlivs/Stormarknad etc.). Generellt ger dagligvaruaktörerna som riktlinje att en butik behöver mellan 1 500 och 3 000 kvadratmeter totalyta för att kunna bli bärkraftig. Detta får dock betraktas som ett riktmärke.

En förutsättning för effektiv konkurrens är också att det finns möjlighet för flera olika dagligvaruaktörer att vara verksamma. Kommunen bör därför sträva efter att erbjuda ett flertal butikslägen. På så sätt ökar man chanserna till mångfald, prispress och valmöjligheter för konsumenterna.

Ytterligare en viktig faktor för att en butik ska vara ekonomiskt bärkraftig är att varuförsörjningen fungerar och att det därför finns adekvata transportvägar och tillräckligt med lastzoner och lastutrymme i anslutning till butiken. För att underlätta nyetablering av dagligvarubutiker i framför allt nya områden men även vid förtätningar av existerande bebyggelse måste kommunen planera så att det finns förutsättningar för en effektiv varuförsörjning i anslutning till butiken.